BJÄLLANSÅS GÅRD
Gården har länge varit en experimentsverkstad för nya idéer. Från en tidig ekologisk inriktning med KRAV-certifiering 1989, uppfödning av de första eko-grisarna på 90-talet, nygbygnad av luftiga lösdriftsstallar för nötköttsproduktion till dagens gräsuppfödda nötköttsproduktion.
Idag finns det ca 600 nötkreatur på gården som föds upp på enbart grovfoder. Det är en helintegrerad dikoproduktion med ca 200 kalvningar varje vår. Gården har sedan länge fokuserat produktionen på köttkvalitet med inriktning på smak, marmorering samt nyttighet. Alla slaktdjur säljs vidare till Gröna gårdar. Den totala ägda och arrenderade arealen är ca 460 ha. På gården arbetar 5 personer med djurskötseln och växtodlingen. Gården har ett starkt hållbarhetsfokus och arbetar i dagsläget med att förbättra betesdriften mot en längre och mer produktiv betesperiod.
Köttkvalitet
Anpassad tillväxt på smakrikt foder
Bjällansås gård var med och grundade företaget Gröna gårdar 2001. Visionen var då som nu att kunna hålla full spårbarhet genom hela kedjan från uppfödare till matgäst och kunna föda upp djur på ett vänligt sätt mot både djur och natur. Företaget har sedan starten växt från de ursprungliga tre gårdarna till ett 40-tal gårdar runt om i västsverige. Alla under samma kriterier som Bjällansås gård har varit med att utforma
- Helt grofoderbaserad uppfödning
- Lättare köttraser
- Anpassad tillväxt - lagom tillväxt och högre slaktålder ger ett smakrikare kött
- Mångfald i vallfoderbladningen
- Åldersblandade flockar
- Löpande slaktmognadsbedömning
Betesdrift
Kärnan i en hållbar nötköttsuppfödning
Betet har alltid varit en viktig del på gården, med fållindelning, flyttar och återhämtningsperioder för gräset. Sedan 2014 har vi påbörjat ett arbete att ställa om gården till en helt betesbaserad uppfödning, där stallperioden endast skall ses som en underlättande gör att hålla en hög djurvälfärd.
Vi använder oss därför av verktyget holistic management i planeringen av vårt bete. Vårt mål är att senast 2022 ha minskat vår stallperiod från nuvarande ca 190 dagar till 60 dagar i snitt.
Fördelarna är många. En kortare stallperiod innebär bland annat att vi drastiskt kommer minska vår använding av fossila bränslen, då de i stor utsträckning används till stallperioden. Vi tror också att vi kommer kunna öka kolinlagringen i marken och mångfalden av gräs och örter ovan jord.
Avel
Sedan 90-talet har gårdens avelsmål varit god tillväxt, lätta kalvningar, bra lynne och friska djur. Idag har gården låg kalvdödlighet och få assisterade kalvningar. Tillväxten på gordfoder är i snitt 0,5 kg/muskler per dag. Aveln har skett med renrasiga tjurar, från början Charolais och Limousine och numera Angus, Hereford, Waygu och Belted Galloway.
Under 2016 påbörjades arbetet att utveckla korsningsaveln till breddavel. Målet med aveln är att få en bra ko som är väl anpassad till en helt grovfoderbaserad uppfödning och levererar hög köttkvalitet.
